Vart tog lovet vägen? Jag vet inte. Jag vet bara att peppen inför att gå till skolan igen inte har varit så här låg på år och dag. Det knyter sig i magen bara jag tänker på det. Inte för att jag vantrivs, inte på något sätt. Det är bara det att det plötsligt känns så jävla verkligt. Det är nu man ska prestera och vara kvicktänkt, det är nu det gäller.
Grundskolan kändes aldrig som någon riktig skola, lektionerna var sömniga saker som man satt av utan att riktigt lyssna på vad lärarna sa. Läxor var något man gjorde när man inte hade något bättre för sig, eller med ett annat ord nästan aldrig. Nu har jag börjat på en... riktig skola... och det märks.
Därför borde jag ta tag i en massa grejer, som ungefär fysik, jag borde nog läsa de 7384675 sidor vi har fått i läxa, men jag hatar fysik något så in i helvete. Fortfarande. Visserligen har vi bara haft två eller tre riktiga lektioner hittills så jag antar att det är upp till läraren att motbevisa mig. Han lär få ett tufft jobb!
Och jag lär få ett tufft jobb att hänga med i kursen om jag inte går härifrrån snart, slutar gnälla gnälla gnälla och tar tag i allt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar