fredag 31 december 2010

Jadå, 2011!

I might be wrong
I might be wrong
I could've sworn I saw a light coming on

I used to think
I used to think
There was no future left at all
I used to think

Open up, begin again
Let's go down the waterfall
Think about the good times and never the bad
Never the bad

What would I do?
What would I do?
If I did not have you

Open up and let me in
Let's go down the waterfall
Have ourselves a good time, it's nothing at all
It's nothing at all
Nothing at all

Never look back
Never look back

2011 kan förhoppningsvis bara bli bättre. Nu lägger vi 2010 bakom oss och försöker att skita i saker som gör oss ledsna. Lev livet så som du själv mår bra av, det är fan ta mig för kort för att levas i någon annans fotspår.

GOTT NYTT ÅR KÄRA LÄSARE!

torsdag 30 december 2010

Hejdå 2010

Nu tänkte jag skriva ett avskedsbrev till 2010. Det är mer som ett klagobrev när jag tänker efter.

Hej 2010. Nu går snart ditt hyreskontrakt i mitt liv ut och jag tänkte ta och säga hejdå en gång för alla när jag ändå har lite tid. Tyvärr så tycker jag inte att vi kom så bra överens. Vårt förhållande har gått upp och ner, med betoning på ner. Det var ganska nice i början, men jävligt segt allt eftersom! Januari och februari var nog lite av vår smekmånad, det var snö ute och filmfestival och jag tycker vi hade det mysigt trots att det var -400 grader ute. Men vad fan hände sen i mars? Var du tvungen att göra en av mina närmaste så sjuk? Jag vet inte, men det kändes lite horigt av dig faktiskt!
Jaja, vi gjorde det bästa vi kunde och jag tror att det håller på att bli bra nu, äntligen. Men ändå, du får inte skrämmas så.
Visserligen skulle jag vilja tacka för studieresultaten som jag fick på studenten, de var fina. Och jobbet på psyket var också roligt. Plus på vädret i juni och juli med.
Men VAD FAN gjorde du med mitt ben i augusti?! Det var verkligen helvetes jävla dumt och det gjorde ont. Man ska inte slå sin fru. Dessutom är det tråkigt att gå med kryckor. Jag vet inte om du försökte kompensera ett eventuellt dåligt samvete när du spontanbokade en resa till Umeå några veckor senare. Eller så försökte du bara lappa ihop vårt förhållande som då hade börjat kana utför en riktigt brant och hal nedförsbacke. Det verkade väl vara en bra idé i början, men det slutade med att jag avbröt och åkte hem. Jag antar att du tog det som en provokation då och hämnades genom att vägra låta mitt defekta ben läka. Nu de senaste månaderna har vi väl bara försökt att stå ut med varandra, omgivna av arbetslöshet och sjukgymnastik. Jag har sett fram mot vår skilsmässa, och har faktiskt inte ens orkat låtsas tycka om dig längre, din lönnfeta chauvinist.
Näfan... jag är ganska glad att du flyttar ut nu faktiskt. Jag vet inte var ni år tar vägen när ni blir vräkta, men det kanske finns något ungkarlshotell eller nåt nere i stan du kan ta in på. Japp, jag tror det var allt faktiskt.
Tack och hej, leverpastej.

tisdag 28 december 2010

Shhhhooooo



Idag åt jag något väldigt norrländskt till frukost. Polarknäcke med mesost, riktigt värt. Jag ska tvinga Lonzi att gå till affären och köpa det sen. Idag är en av de norrländskaste dagarna i mitt liv... jag sitter i lusekofta och tittar ut på det -13-gradiga isvädret utanför och bävar för att sticka ut i Skatås. Men jag är ganska macho så det ska nog gå bra, fortsättning följer.

onsdag 22 december 2010

Paus

Tar en välbehövlig paus från julklappsinslagandet - en lika blodig och smärtsam historia varje år. Det hade varit fint att kunna briljera med hela händer och jämnt inslagna paket istället för sönderbrända knogar med intorkat lack och stearin över sig, men man är väl karl och får se det hela som skador från fältet. Egentligen är pynt, dekoration o.dyl. en syssla för fruntimmer, käringar och övriga. Ni läsare och familjen borde alltså enkom vara djävligt tacksamma att jag sitter här och bejakar min mjuka sida. Och jag får bonusen att se det som ett sätt att utveckla nya sidor hos mig själv.

Nej, jag skojar bara. Det är urmysigt att slå in paket!! Egentligen borde jag bada mer bastu och få spö så att jag växer upp någon gång.

tisdag 21 december 2010

Jag vill ha allting!


Ja, knäpp är precis vad jag är... för just nu sitter jag och längtar efter våren. Ignorera julen bara, vår vill jag ha. Antagligen är jag sämst i universum på att uppskatta nuet. Fast det kanske har att göra med att jag bara ser fram emot allt som våren kan ha med sig? Efter den här värdelösa hösten känns det som att sitta med en oöppnad Aladdin-ask framför sig när man tänker på allt som faktiskt är på gång.
Jag längtar till den 17:e januari då skolan kommer igång - jag är bajsnödigt taggad på att börja med en utbildning som jag verkligen tror kommer bli förjävla spännande!
Jag längtar till att fortsätta att bygga på den lilla löpning jag faktiskt får göra nu. Om allt går som det ska (peppar peppar...) får jag springa över kilometern inom loppet av 2 veckor. Må vara patetiskt för någon som sprungit flera mil per vecka en gång i tiden, men fyfaaaaan satan vad helvetes skönt att vara på benen och springa runt i skogen igen, trots att det hela just nu är mer sjukgymnastik än träning. Hoppas skadan aldrig ger sig tillkänna igen!

Fylla 20 blir säkert också kul, det har jag aldrig testat tidigare...

söndag 19 december 2010

göra tvärtom

Nu ligger jag och jäser i min säng efter att jag och min goda lillasyster ordnat ny layout till bloggen. Jag är fett mätt och har ätit en herrans massa godis - nu ska jag kolla på Upp till kamp och sedan gott somna in i sockerkoman. Livet just nu är rent groteskt chill, jag tänker vara jävligt lat och dekadent ett tag till, för min livsstil i höst har mer eller mindre trasat sönder min hjärna, tagit all min kroppsvikt ifrån mig, reducerat mig till en klen neurotiker och lämnat mig som en geléplätt vid ruinens brant. Typ.
No more, I tell you, no more. Näfan... nu skiter jag i allt fram till den 17 januari. Jag tar jullov. Jag förtjänar't. Tjingeling.

torsdag 16 december 2010

Värt att veta!

"Sprid kunskap, inte rädsla!

Failed, Foiled and Sucessful Terrorist Attacks in Europe 2007-2009

Total: 1316

Islamist: 3 (0,2%)

Separatist: 1166 (88,6%)

Left-wing: 89 (6,8%)

Right-wing: 5 (0,4%)

Single-issue: 8 (0,6%)

Not specified: 45 (3,4%)

Source: EU Terrorism Situation and Trend Report TE-SAT 2010 (page 50)"


Snodde dessa siffror från kanon-Jesper Saléns blogg (där även en länk till källan finns). Jävligt tänkvärda och nyttiga siffror att ha beredda i bakfickan när det nu antagligen kommer att hoppa fram skogstokiga islamofober, sverigedemokrater och andra knäppisar i vart och vartannat hörn för att påtala hur "farligt det är med islam".


Vi måste visa att vi svenskar är större än att dra farliga paralleller mellan galna individer/organisationer och en hel religion och dess utövare. En självklarhet kan tyckas men det tål att upprepas, uppenbarligen.

måndag 13 december 2010

WoW

Jag sitter och spelar World of Warcraft såhär på eftermiddagskvisten. Man måste ju vara lite open-minded och se vad det är alla pratar om. Egentligen tycker jag inte alls det är kul och spelar typ inte ens frivilligt. Det händer dessutom inte att jag blir besviken och arg när jag blir dödad av en jävla hor-tristal-farmland-bonde när min quest är att sno hans äckliga jävla pumpjävlar som man säkert ändå inte kan äta. Nejdå...

LÅT MIG SNO PUMPORNA IFRED, DITT AS!!

lördag 11 december 2010

gödt mohz

Är nöjd med livet just nu, men en resa till solen hade inte varit fel.

Idag har jag gjort absolut ingenting, AND I FREAKIN' ENJOYED IT, FAKKAZ!


torsdag 9 december 2010

att både ha kakan och äta den

Vilken bra idé det var att hoppa av läkarutbildningen i Umeå. Vilken bra idé att man vågade vara lite dumdristig och satsa allt på ett kort; att man skulle komma in i Göteborg istället. Inget mer jobbsökande, inget mer oroande inför högskoleprovet. Bara jag och min feta champagneflaska!!

Vilket yrke. Fan vad kul!! 

torsdag 2 december 2010

Hängslen och bälte


Är det ett tecken på att man har börjat personlighetsförändras om man går in på "Bekväma skor" vid Ullevi och köper ett par ortopediska jobbskor +  en anatomisk sula, efter att utförligt ha bett expediten om hjälp? Jag vet inte. Men den gamla Hanna hade antagligen bara klampat förbi affären vidare mot en ny arbetsdag iklädd tennisskor (trots att det var tolv minusgrader), för att det är "dyrt och gay" med såna excesser som "bekväma skor - tuffare än du tror". Vad är nästa steg; var ska detta sluta?

Cykelhjälm inomhus? Pistol under huvudkudden?