Blåsig måndag

Fän vad länge sedan det var det blev bloggning! Nu är vardagen rejält på gång igen, skolan startade för en vecka sen och vi spenderar huvuddelen av vår tid i vävnadshålan, som också går under det anglifierade namnet Ze Dungeon of Tissues. Det enda jag ser om dagarna är lite olika tarmslemhinnor. Det är tur att det är så mysigt att schtudera ändå trots alla kontaminerade snitt! (Nu började det regna igen... )
Kom dock att tänka på en grej; det är på ett sätt väldigt skönt att inte vara nolla igen. I början på en så "tung" linje som läkarlinjen är hysterin inför alla tentor ganska utbredd (eller var det i alla fall i min klass). Jag tror i alla fall att jag påverkades av hetsen, tog i lite för mycket och överpluggade en hel del - vilket visserligen är kul om man brinner för ämnet. Det är trots allt lätt hänt att tiden rinner iväg om man sitter och läser om något som fångar ens uppmärksamhet. Svårt att dra en gräns där, men man får inte lyssna för mycket på andra och deras panik.
Så... om ett tag ska jag springa lite, ikväll ska jag lägga mig tidigt och imorgon ska vi nolla faddrar. Mucho grande. Herårå.

Vadvärmare

Varför måste hela sista veckan av mitt dyra sommarlov regna bort, nu när jag äntligen är ledig!? Varför måste ungefär SAMTLIGA ha ett väldigt späckat jobbschema just den här veckan, alla förutom jag? Nej, inget annat återstår för mig idag än att än en gång cykla ut till Vallhamra för att hänga på CFs sommarjobb i några timmar- det är alltid kul när man har ett eget liv... mm. Jaja, sånt är livet.
Positivt är alltid dock att de kommande dagarna ser lite mer spännande ut + att en djävulsk träningsvärk i mina vader äntligen håller på att släppa mig ur sitt paralyserande grepp. Det måste nog vara den oskönaste träningsverken av alla - den som sitter på vadernas framsida. Varje steg som man tar känns som en liten Golgatavandring.
Ikväll ska jag i alla fall kolla på Schtunk! på Kulturkalaset! Hypade som bara den här hemma - lever de upp till mina numer SKYHÖGA förväntningar? Vi ska se... typisk besvikelse-varning här... but I will keep you posted.

make you participa-a-a-te

Ibland kan man sitta hur länge som helst och läsa olika trådar på diverse forum.
Det som är intressant med såna trådar är att man verkligen inser hur pass icke unik man är - särskilt vad det gäller tankar kring musik och hur man associerar kring musik. Inte minst intrumental musik som lämnar associationsbanorna oblockerade och möjliggör för en att tänka lite hur man vill. Det är så... nämnvärt.
Crystal Castles andra album (II) funderade jag mycket på när jag vrålkörde plattan på repeat och fick till sist en väldigt distinkt känsla av att det var ett konceptalbum på temat "livet och dööhden" (kanske inte helt objektiv association med tanke på albumets framsida - dvs. kyrkogård + matchande gravsten + barn). När jag sedan googlar albumfakta och hamnar på flera olika fan-forum visar det sig att ungefär samtliga som lyssnat på skivan har exakt samma idé. Hur kommer det sig att en bunt helt olika människor (från alla möjliga ställen i världen) kan tolka INSTRUMENTAL musik så liknande - till och med få samma visuella idéer av ett enda spår? Om man bortser från "hintar" rörande eventuellt albumkoncept som kan dölja sig i albumomslag, låttitlar och liknande, så är det ganska fascinerande.

Bara lite tankar såhär en regnign morgon. En första klassens djupgående musikanalys från en som fick IG i musik i åttonde klass.

ozka

Fett med kaxXigT av mig att blogga när det åskar som bara den utomhus! Fast egentligen, vad är det som kan hända? Jag har alltid funderat på varför man ska stänga av/koppla från elektriska apparater bara för att det är åskväder. Och aldrig brytt mig om att ta reda på svaret. Antagligen har jag missat något sjukt basalt, grundläggande och UPPENBART under mina tre år på gymnasiet (eller nej, det togs nog upp redan på mellanstadiet...). Men vafan egentligen? Leds strömmen in genom vägguttaget och upp i datorn så att tangentbordet blir ledande, jag får en dödande stöt och brinner upp på plats? Eller? Jag är dum i huvudet och saknar bildning.
(Woohooooo det bokstavligt talat vräker ned ute nu...)

Det var lite fuktigt att cykla ut till Vallhamra i smattrande hagel förut.

webcamkrullo rapporterar

För att ge en hint om dagen levererar jag härmed en webcambild som förmedlar

1. Rummet. Ze room. Mitt base camp. All min verksamhet utgår härifrån. Jag opererar här. Min hemvist. Mitt revir, mitt viste, min biologiska nisch, osv, och dylikt. Total avsaknad av mysbelysning men fina blommiga tapeter i bakgrunden. Jadåååå!

2. Orkar icke göra något åt mitt svinto-hår idag. Om man kisar kan det se fagert lockigt ut, om man är riktigt jävla elak kan man påstå att det ser ut som Hagrid var den stora modeförebilden för en kvart sedan då jag stod med hårtorken.

Sarvi har kommit hem från Balkan idag och detta ska firas med en get-together.

regn?

Den enda som är vaken hemma hos mig just nu är jag, så jag sitter här och tittar ut på regnet som forsar ner utanför. Väntar på att de andra ska vakna så att jag kan fortsätta att få upp saker på väggarna i mitt just nu ack så kala rum.

Tänk om mitt rum var lika möblerat som CFs. Då kanske jag hade kunnat använda mig av min genomskinlighetsförmåga (som man tydligt ser på bilden) lika bra här som där?

Det är segt att vara morgonpigg.