Jag är en fattig bonddräng

Ja, det är jag. Insåg att jag efter imorgon, då jag köpt min Klinisk Kemi-bok, kommer att ha nätta 103 kronor på kontot. CSN om tio dagar. Tio dagar på denna summa, kommer att bli en givande inblick i hur det är att tillhöra den där fraktionen av personer i världen som lever på en dollar om dagen. Fast jag ska inte klaga eftersom det finns pengar på matkontot i alla fall. Men det är satans gnidet att en kursbok ska kosta runt tusenlappen. Förstår egentligen inte hur det kan vara tillåtet. Känner mig som en proletär.

Ja nåväl, reumatologiveckan förflöt som den skulle, förutom viss bristfällig handledning på sjukhuset i regionen. När vi kom till vår placering första dagen behagade ej överläkaren komma och hälsa på oss, och jag fick i brist på annat hasa efter en måttligt (läs superirriterad) läkare som blev alldeles otålig när jag ville klämma ledstatus. 

Andra dagen däremot, då var det action. Nyss nämnda överläkare insåg antagligen att jag låg minus på inlärnings/prestationskontot och deklarerade att jag hade en kvart med hennes patient innan hon tog över. Och när jag var klar med anamnes, medicingenomgång och ledstatus var det bara att sätta sig och diktera. Inte visste väl hon att jag icke dikterat förut i mitt korta liv, arma dam. Men en timmes skrämt mummel och stakande i diktafonen var det gjort i alla fall. Pangbom. 

Förut genomförde jag ett otroligt tråkigt fast ändå rätt gött träningspass. Orkar ej förklara vad det var, men det gick ut på att springa upprepade varv runt grusplanen på Nya Lundenskolan. Fantasi, mina vänner.

Kock

Idag har jag slitit som ett djur... ! Inte med eventuell läxläsning inför rematologiplaceringen utan med att tillverka kikärtsbiffar med fetaost. Jag har ju gett mig den på att denna månad försöka spara lite mer pengar (är ruinerad pga 3 x dyra OBLIGATORISKA böcker) och då får man bannemej se till att laga mat på söndagen så att det räcker till lunchlåda på måndagen! Inga dyra köpluncher dessa måndagar.

 Nu väntar jag bara på att mamma ska komma hit och äta en av portionerna med mig. Om de inte blir goda bryter jag samman. 

Utöver detta händer ej mycket. Vi har storhandlat och städat. Imorgon ska jag simma innan skolan (börjar klockan nio - ofattbart borgerligt sent...). Efter måndagen väntar tre dagars placering på "länssjukhus", blev väldigt förvånad när jag hittade denna detalj i schemat häromdagen. Vet inte vad detta ska betyda men kanske Borås? Uddevalla? Skövde? Den som lever får se, får reda på detta imorgon. Spänningen är hög. 

Det här blev ett svamligt inlägg, jag ber om ursäkt. Men en dags hushållsslaveri tär på min kropp. 

TEBAX!

De säger att det är i den här kursen man blir läkare. Att de efter den här kursen börjar se oss som kollegor. Detta mystiska "de" är kursledningen i invärtesmedicin. 

Den kraftigt entusiastiska stämningen var på topp i måndags från dessas sida, det kan ingen förneka. Jag vet inte riktigt om jag är lika pepp efter denna introduktionsveckas vilda mix av lungcancer, EKG, fördoämnesallergi och neurologstatusföreläsning, det känns lite som om jag varit på ett överdådigt kombinerat julbord/thaibuffé/tacokväll/brunch/tårtkalas och tvingats äta mycket under allvarlig stress. Ja nåväl. 

På måndag börjar då min första placering på Sahlgrenska. Reumatologen ska nu få uppleva och uthärda min uppenbarelse i en veckas tid. Tjofräise.