fredag 26 september 2008

like a dream, sort of



ta mig långt härifrån

onsdag 24 september 2008

Avancez!

Adjö inspiration!
Septmeber är jag inte speciellt förtjust i. Inte alls. Så jag borrar ned huvudet lite i sanden tills denna årets tolftedel är slut. En vacker tolftedel, visst, men det kan kvitta ändå.
Imorgon är jag ledig. Ska plugga en hel del då förhoppningsvis. Jag kan inte säga alls att jag sjuder av inspiration i detta nu vare sig till skolarbete eller foto eller skriva eller vad som helst. Jag ser fram emot klockan åtta så jag får kolla på skräpteve och slippa tänka och vara för en liten liten stund.

Och så har jag tänkt på det här med bekantskapskrets. Eller vänner rättare sagt. Kan man fortsätta umgås med en person som man blir trött av att umgås med, som man drar sig för att ringa, varenda gång? Är det rimligt att personen ifråga kan sitta och prata om sitt eget liv timtals i streck, utan att ens höra hur man mår? Jag vet inte.

tisdag 9 september 2008

Since I met you

Jag glömmer inte (den du tror att jag inte minns)
men (den ni tror att jag minns) är utanför skallbenet
jag är visst helt invers
som om jag inte alltid varit det.

Jag borde inte sitta här och blogga när det finns så mycket annat nyttigt&nödvändigt att göra. Nej verkligen inte. Verkligen inte! Mitt liv är så schemalagt och inrutat att cellerna i kroppen är kubiska.
"Om någon ger dig ett randigt papper, skriv på tvären", sa Einstein en gång. Han gick nog aldrig i tvåan. Fast det måste han ju ha gjort förstås. Han var väl bara en upphöjd genious outlaw som var rebellisk genom sin extrema intelligens. Det måste vara underbart att inte behöva vara något annat är sån, att inte behöva bry sig eftersom man duger ändå.
Snacka om att ha sitt på det torra.

Och ja, jag kräks ordbajs. Som att allt det här pubertala dravlet inte har sagts förut av miljoners kids som vill ha uppmärksamhet. Dags att växa upp? Dags att döda fevrale? Jag kan inte förmå mig, men jag skulle bra gärna vilja. Snart kanske. Snart kanske jag kan med att växa upp.

fredag 5 september 2008

All at once!

I exakt samma ögonblick som jag, såhär på fredagskvällen, skulle sätta mig ner och skriva ett inlägg, ringde mormor. "Vet du vad vi har gjort?! Vi har vart på bio Toto och jag! Och vi har sett Mamma Mia! Och den var så bra!". Entusiasmen flödade ut ur luren rätt från denna vitala pensionär. Jaja. Och i samma ögonblick som jag lade på luren ringde det på dörren. Så många händelser denna fredagkväll.
Annars händer inte mycket inte. Antar att jag kommer att somna utmattad framför teven runt tio för att sova död mans sömn fram till tolv då mamma väcker mig och säger åt mig att gå och lägga mig i min riktiga säng. En helt vanlig fredagkväll i mitt liv med andra ord. Usch.

- Och just det; idag var jag hos SYO och fick reda på att jag kunde tillgodoräkna mig 50 poängs EsB från D:er och därmed slippa mitt individuella val hela höstterminen. Adios filmkunskap! Nu är jag ledig halva onsdagen och slutar tidigt på fredagen.

Jag har sexiga blåmärken på vänster underarm från gårdagens tkd. Jag är trött och ska gå och ta ett glas apelsinjuice.

tisdag 2 september 2008

Vackert land

Och så kom jag bara helt apropå ingenting att tänka på vilket bra land Sverige är egentligen, i alla fall när det gäller vissa saker. Tandvård till exempel. Jag ska få tandställning och det är ganska tidskrävande med allt vad det innebär i fom av röntgenplåtar, remisser, borttagna tänder och utprovning. Jobbigt, kan man tänka - fast tänk ett steg till. Tänk alla resurser och allt slit från tandläkarsidan - allt trix och fix med att konstruera en unik, perfekt tandställning med exakt rätt egenskaper till MIG, till bara en enda person. Och det är gratis för den här personen, för mig. Jag behöver inte betala ett jäkla öre. Trots att arbetet med material och tidsåtgång säkert är värt någonstans runt 50 000 kronor.
Gratis.
Ett vackert land vi bor i!

Sedan är det en annan sak att det suger att dra ut tänder. När min personlige tandläkare (jag har sprungit i de där trapporna så många gånger nu att det nästan känns som om jag är kompis med hela crewet) började bända loss tanden med något som liknade en skruvmejsel var det inte dödskul. Men men. Jag blir snygg sen.