living the dream

Ibland har jag svårt att tro på positiv förändring i livet. Jag är en sån inbiten pessimist att jag till och med har svårt att tro på förändringen när den är här. Efter en lång period av motflyt känns det nu alltså helt osannolikt att livet plötsligt känns så... nice? Ja, konstigt är det.
Så... idag satt vi kvar i skolan efter föreläsningen och pluggade i säkert tre timmar. Välbehövligt och tiden bara rann iväg. Det känns nu att rutinerna kommer att ticka på nu när nollningen är slut. Nytt liv helt enkelt.

Åh... jag tycker verkligen om allt det här nya. Min klass, skolan, böckerna. Jag önskar bara att jag kunde fatta att det är sant och sluta tro att allt kommer att gå fel hela tiden.