Uppetvättarkväll

Idag, dan före dopparedan, kände jag att det var dags att ta tag i de två yppiga tvättkorgarna som likt monoliter från forntiden tronat i vårt sovrum under en längre tid. Jag tror jag kört sju maskiner nu men ändå är jag igenom typ två tredjedelar. Känner mig som en svettig fängelsetvättare när jag spattar runt nere i kulverten. Det blir inte bättre av att det antagligen spökar i källaren heller. Skiter i skiten snart, för kl 20.30 ska jag gå hem till mamma och äta kalkonsmörgås med senap. 

På tal om smörgås och mat så har jag den här terminen utvecklat en ängels tolerans mot lågt blodsocker. Jag tror att det beror på långa eftermiddagar på diverse sjukhus med endast kaffe att tillgå. I Varberg åt jag lunch tolv, slutade på avdelningen fyra, och skulle infinna mig på akuten fyra (hehe huvudet på skaft där schemaläggarn!). No time fo mellanmål. Hemma vid köksbordet i Göteborg klockan 22 för middag. Dvs tio timmar utan MAT. Detta ett brott mot mina skalmannamässiga rutiner som i så många år fått stå orörda. Fråga mig icke hur det kommit sig att jag inte börjat grina under dessa dagar. 

Men imorgon är det jul i alla fall. Och till nyår ska jag ha nyårslöften. Dessa får ni reda på i sinom tid. Nu ska jag ladda för lite tvättstuga igen.