Avancez!

Adjö inspiration!
Septmeber är jag inte speciellt förtjust i. Inte alls. Så jag borrar ned huvudet lite i sanden tills denna årets tolftedel är slut. En vacker tolftedel, visst, men det kan kvitta ändå.
Imorgon är jag ledig. Ska plugga en hel del då förhoppningsvis. Jag kan inte säga alls att jag sjuder av inspiration i detta nu vare sig till skolarbete eller foto eller skriva eller vad som helst. Jag ser fram emot klockan åtta så jag får kolla på skräpteve och slippa tänka och vara för en liten liten stund.

Och så har jag tänkt på det här med bekantskapskrets. Eller vänner rättare sagt. Kan man fortsätta umgås med en person som man blir trött av att umgås med, som man drar sig för att ringa, varenda gång? Är det rimligt att personen ifråga kan sitta och prata om sitt eget liv timtals i streck, utan att ens höra hur man mår? Jag vet inte.