Jag lever än hörni! Jag vet inte riktigt varför jag inte har bloggat... det har väl varit fullt upp? Fast jag vet inte förresten, det är inte så så mycket i skolan. Möjligen finns en tendens till julstress.
Det är nog mest det att jag inte känner att det finns så mycket att skriva om eftersom jag inte tror att det finns ett jättestort intresse av att läsa om min vardag - typ att jag har läst om adenocarcinom, sprungit sex eller sju backintervaller, inte kommer på vad jag ska laga till mat, blivit sur för att filmjölken är slut, petat loss skrov från hårbotten eller något annat vardagsnära.
Idag är det i alla fall första advent och AMBITIONEN (inte måstet) är att sätta upp julstjärnan, tända datumljuset och äta en varm lussekatt. Eventuellt sticka en apelsin full av nejlikor också och hänga upp i dörren. Fast nu kom jag på att vi inte har några röda sidenband. Stryker det.
Nu ska jag ut och ta en jogg i den arktiska kylan. Kommer få bronkspasm. Och håll eftersom jag åt lunch för ca en kvart sen. Puss å kram önskar el atletico.
söndag 2 december 2012
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Sluta inte skriva Hanna! Det är kul att läsa dina små betraktelser :-)
Skicka en kommentar