jobb?

Sol på altanen, så underbart, så efterlängtat. Den här våren måste vara den mest efterlängtade genom tiderna. Dessutom, vilket är helt jävla underbart, tror jag att det kan vara på väg att ordna sig med jobb för min del framöver också. Givetvis har jag inte fått napp på något av de 63 jobb jag sökte i vintras, utan på ett jobb där min käre far rekommenderade mig till chefen. Tur att man är född i övre medelklassen och har föräldrar som har kontakter!

Hoppas ironin där gick hem, för givetvis tycker jag att det är skevt att det jobb man får beror på huruvida ens föräldrar eller släktingar kan fixa in en någonstans. Tänker på alla stackare som med tungt hjärta skickat in högskoleansökan fast de egentligen inte vill, och som vet att de kommer börja på en utbilding direkt efter gymnasiet bara för att de måste få in pengar någonstans ifrån (CSN). Naturligtvis är det annorlunda om man verkligen känner att man vill börja plugga med en gång - de finns ju de som faktiskt inte har mjölksyra i ryggmärgen. Men om man känner att man vill se någonting annat än whiteboardtavlor och skolkorridorer i sin ungdom kan det ju vara bra att spara ihop lite pengar så att man kan ta sig någonstans och se sig runt lite. Vad vet jag vad man är sugen på - Polynesien, Tibet, Padjelanta?

När jag för någon vecka sedan skickade in högskoleansökan kändes det minst sagt surt att veta att man bara gjorde det för att man inte har något val. Jag vill ju ut och backpacka för satan! Så nu håller jag tummarna att det här kan mynna ut i något.