olovligt seg

Igår var jag alert minsann men idag sitter jag och orkar inte göra något vettigt alls. Gick upp tidigt i alla fall och var i skolan och pluggade några timmar i en läsesal innan självtestet klockan två. Alltid något, för nu sitter jag bara och väntar på att tiden ska gå så att jag kan åka iväg och träna utan att sitta och ha ångZt över att behöva plugga. Har sovit så sjukt dåligt de två senaste nätterna och är på ett ganska dåligt humör.

Ibland undrar jag om jag tar för stor plats i mitt eget liv. Eller rättare sagt om det finns något egentligt space för någon annan. Vem orkar sitta i passagerarsätet och trängas med mig, på en resa som går i 2000 km/h, när jag är fullt upptagen med att handskas med instrumentpanelen och se till att jag inte kör vilse eller rätt in i en bergvägg? Vem kan jag rimligtvis ta med mig?

annat om i

Nu sitter jag här med en kopp svart kaffe och tanken är att jag ska plugga anatomi tills min hjärna löses upp och rinner ned mellan inälvorna i resten av kroppen. Jag vet inte hur lång tid sånt brukar ta? Det går trots allt helt okej bra, det här tentapluggandet, men det ska bli obeskrivligt gött när tentan på lördag är över. Tydligen brukade just den här tentan ha en fail-procent på runt 40 de tidigare åren, men förra terminen var det "bara" 20. Hähähäää.

Never let monkeys eat bananas. To touch and feel very good velvet, ah! 1, 2, 8. 3, 7, 9, 10.


JAG ÄR EN ENORM TÖNT!!!

upp å håpa

Jadå då var man igång lite då! I eftermiddags var det dags för taekwondo igen; föga visste jag att jag så gott som skulle krypa ut ur lokalen två timmar senare. I vilket fall känns det sjükt gött att vara uppe igen. Må jag så inte kunna gå upp ur sängen imorgon.
Helgen annars har bestått av plugg, studerande, utforskande, plugg och även lite studerande. Jag hann med att plugga lite också däremellan. Det är bra med omväxling ibland.

SKÄMT ÅSIDO! Tråkiga saker blir trevligare när man gör dem med någon annan, förslagsvis någon man tycker om. Det kan vara en vän, släkting, partner - eller varför inte ett husdjur. I mitt fall tycker jag att till exempel att en grå plugghelg blir något fantastiskt om man tillbringar den med någon... nice. En CF kanske?

Det är min personliga åsikt att alla borde ha en CF hemma.

blodigt

På sista tiden har jag blivit en riktig latmask. Jag antar att tre virusinfektioner på raken satt sina rejäla spår för jag känner mig helt svag och klen. Igår gick jag i alla fall till vårdcentralen för en check-up och tog en massa blodprov, svaren kommer nästa vecka men det borde nog inte vara något eftersom jag nu äntligen, äntligen är feberfri! Så nu gäller det bara att sluta vara seg och komma igång med allting, väcka kroppen ur en månads dvala typ och få igång benen, ute i Skatås, på en mjuk matta i taekwondo-lokalen eller vad som nu kan vara trevligt.
Idag blir dock inte den dagen. För idag har vi haft en rejält rejäl föreläsning om hjärnan och alla dess finesser. Hjärnan är en slug maskin. Lite för slug, för det var svårt idag att hänga med! Jaja, ska värma en kopp varmt kaffe och sätta tänderna i en diger lunta med hjärn-info.

En bra sak: min blod-och-nål-skräck är helt bortblåst. Igår satt jag bara och stirrade slött på nålen när sjuksköterskan stack in den i mitt armveck, och stirrade lika slött på blodet när det sipprade ut i röret. Det kan ju vara en fördel att inte börja gråta av blod och nålar om man pluggar till läkare. Kanske.

flippar snart

Fortfarande feber. Feber, feber, feber... fryser som bara den och vill bara sova. Klockan åtta, en lördagkväll, ljufligt. I stunder som denna så känns det som om man aldrig någonsin kommer att bli frisk. Jag kommer typ inte ihåg hur det känns att ha en temp under 37.5. Idag har jag inte gjort någonting. Kommer inte att göra något imorgon heller. I övermorgon däremot kommer jag att åka till skolan, förgås av kylan trots min (lånade) feta dunjacka, sitta av föreläsningen med svidande ögon och komma hem bara för att gå in i döden-läget i väntan på nästa feberdag. Fucking jävla skit.

sjukdomsgnäll

ÅH vad jag hatar att vara sjuk! I söndags blev jag sjuk för tredje gången inom loppet av en månad och vaknade upp med feber, ont i magen och bla, bla, bla. Å andra sidan så blev hela klassen sjuk efter nollningen verkade det som så I guess I had i comin'. Nu verkar det äntligen som om sjukdomen ger sig för den här gången (peppar peppar) för idag är första dagen som luftvägarna inte svider som citron. Om jag blir sjuk en gång till nu så börjar jag gråta.

Igår fyllde jag år och firade inte det minsta. Kan ha varit sämsta födelsedagen i mitt liv. Idag var dock en bättre dag med plugglunch hemma hos klasskompis, men en dålig eftersmak hänger i sen igår. Synd.